Orrskär mahogny
Historik
Register
Till salu
Modeller
"Standard"/26
Minor/24
Major/27
Liknande båtar
Länkar
Nytt på sidan
Kontakt

MODELLER

Orrskär

Modellen Orrskär kallades på båtbyggeriet i Norrfjärden för Orrskär Standard när produktionen av modellerna Major och Minor började. I försäljningsled kallades båten i bland Orrskär 26 (och även Orrskär 25?) efter sin ungefärliga längd i fot.

Inombordare midskepps

Efter semestern 1963 började man förutom roddbåtar, "langenbåtar" och några mindre passbåtar på Samuelssons Båtbyggeri bygga en kabinbåt ritad av Ruben E. Östlund. Modellen kallades Orrskär, angavs vara 7,60x2,35 meter och den utrustades med Volvo Penta inombordsmotor midskepps. Modellen visades våren 1964 på båtutställningen "Allt för Sjön". Då kostade båten 23.000 kr med Volvo Penta fotogenmotor på 56 hk (MB18F). Vilket fick båten att gå 16 knop. Modellen kunde enligt Båtnytt (Nr. 4 1964) även utrustas med 80hk bensin variant av motorn, för att då nå en hastighet på 20 knop. Det är dock tveksamt om någon sådan båt såldes. Likadant är det med uppgiften om att man kunde få Orrskär "trävit" (utan motor, beslag och ytbehandling), troligtvis inget som i praktiken levererades. Båtnytt Nr.4, 1964 Båtnytt Nr.4, 1964

Aktermonterad Aquamatic

Redan under första året började Erik Samuelsson göra om båtarna för att passa till Volvo Pentas Aquamatic koncept. Skrovet gjordes även om så att båten skulle plana bättre. Formen på ruffens rutor ändrades och blev större för att släppa in mer ljus. I ruffen ändrades inredningen, man hade nu förutom en garderob även byrå med pentrypump för färskvatten. Inredningen ändrades även så att man i stället för bara sovplatser hade en "dinette" där rufftakets höjd räcker för att man ska kunna sitta vid bordet. Ruffen behölls emellertid relativt låg, därmed följde man inte som många andra den amerikanska trenden med hög kabin. Detta för att båten inte skulle ta onödigt mycket vind. I cockpiten hade man nu bakom förarplatsen ett pentry med diskho och kök med gasmöjligheter där inombordsmotorn tidigare suttit. I nederdel av pentryt ligger även 100 liters koppartanken, som förser den aktermonterade motorn med fotogen (eller bensin). Aquamatic modellen av Orrskär kunde köpas på bl.a. Marina Norr i Stockholm och Gecea i Göteborg och kostade då en bit över 25.000 kr. På tillbehörslistan kan nämnas, toalett (monterades under de främre kojerna för 690 kr), färskvatten (pump och rostfri tank, 500 kr), komplett sats dynor och kapell (1200 kr). En ny Volvo Amazon kostar som en jämförelse vid den här tiden ca 15.000 kr.
Efter att ha provat en tidig prototyp betonad Orrskär, Skriver B. O. Allskog bl.a. följande i Båtnytt Nr. 6, 1964:

"Motorutrustningen på det provkörda exemplaret var Pentas lilla Aquamatic-diesel med färskvattenkylning. Den fyrcylindriga motorn utvecklar 68 hk vid 4.300 v/min. På provbåten var ljudisoleringen endast provisorisk. Med fyra personer ombord uppmättes en toppfart av 18 knop vid 4.200 v/min. och exakt 14 knop vid 3.500 v/min. Den sistnämnda farten var den lägsta som kunde köras med absolut rent släpp. Vid girar lutar hon brant inåt i giren och har gott grepp i sjön. Vi hade endast tillfälle till en kortare provtur och fick hålla oss inomskärs men tendensen vid körning genom svall tyder dock på att Orrskär slår sjön väl ifrån sig och går torrt"

Båtnytt Nr.6, 1964
Med tiden byttes den massiva välvda två tum tjocka akterspegeln, som i gav problem. Den välvda formen tillsammans med det faktum att Aquamatic motorerna från början saknade stöd utan "balanserades" på akterspegeln av drevet, gav i några fall upphov till läckage mellan drevskölden och akterspegel. Detta löstes med tiden genom att man skaffade stöd till motorerna och använde sig av plan akterspegel i Plywood. Ruffens rutor blev längre och gick från sin kortvariga ursprungliga storlek till att vara förlängda "ända in i garderoben". Likaså växte ruffens framruta, från att vara "två hål" i en välvd lamellimmad (och basad?) mahogny bit. Till att vara ett ramverk kring plana rutor som släppte in så mycket ljus som möjligt. Cockpitens framruta gick från att vara vackert men opraktiskt välvd till att bestå av två plana ytor. Däcken ändrades mellan åren, från ribbad Oregon pine, till plywood med vinylduk kring mittfisk. Olika skarvningar av ruff/sarg -sida har med åren gjorts, i allt från tre bitar till hel längd utan skarvar.

Erik Samuelssons arbete med modellen ritades förmodligen aldrig på papper. Man jobbade direkt med "råvaran" och med fullskaliga mallar för produktion. Modellen slutade tillverkas 1968.

Hjälp mig gärna med att hitta Ruben E. Östlunds ursprungliga ritningar på modellen. Eller hör av dig om du har ytterligare uppgifter eller referesar till böcker/tidsskrifter där modellen nämns.


//Jav Christensen, orrskar@gmail.com

Valid HTML 4.01!